En evighet

det känns som en evighet sedan jag skrev sist, men det blir ju så när jag jobbar. Särskilt eftersom vi har ganska mycket att göra och det finns rätt mycket övertid att arbeta. Vilket jag ABSOLUT INTE klagar på.
Det enda som jag kan klaga på är att lite kvalitetstid mitt i veckan med sonen blir lite dålig... Men jag försöker att ta nattningen för att vi ska få en chans att mysa tillsammans.

Första halvåret som man och hustru har vi överlevt utan att klösa ögonen ur varandra och jag hoppas att det kommer många många många år till, för jag har verkligen hittat den jag vill leva resten av mitt liv med <3


Nu har det hänt grejer här hemma kan ni tro :)
Lillprinsen har börjat sätta sig upp från liggande,han börjar skata att krypa och han står stadigt på sina två små ben när man håller honom i händerna.
Det roligaste som finns just nu tror jag(att Neo tycker) är alla ljud man kan göra(dvs mamma och pappa kan förvänta sig tinnitus) men det är så mysigt att höra på ändå :)

Idag var vi även hos barnmorskan och vi är idag i V 23+3
     
V22+3
Så det ska tas ny bild ikväll(om vi komemr ihåg)
Neo har växt lite sedan senaste inlägget med bilder så här kommer ett par på världens finaste lilla prins(iaf enligt mig och Mattias)

Mästaren av gåstolar =) hihi


Många långa och mysiga promenader promenader med pappa och vi har även hunnit åka pula för första gången nu under vintern, Det var konstigt tyckte Neo :)



Vi har ju firat första julen dessutom och då kunde mamma inte låta bli att spöka ut mig till tomte <3 Men det var kul att öppna alla presenter för pappret prasslade så roligt :)
                               
                                         Vår lilla glada solskenskille <3 Tänk så underbart livet är


Nu blir det kvällsmys för oss
Stor Kram// Petra och Neo




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0