Att efter en hård dag på jobbet få komma hem och kramas med sonen. Han fyller en med en speciell sorts lycka. Men så känner säkert du som har barn om just dina. Underbar känsla eller hur:) Många gånger funderar jag på om man verkligen vet vad man gett sig in på. Det är ju ingen lätt uppgift man tagit på sig. Men jag skulle inte byta den mot något i världen. För när han sitter bredvid en och pratar med sina fötter så blir man varm i hela kroppen :) Jag har lovat en bild på magen och jag lovar,den kommer. Men nu ska det kokas potatis till middagen. Ha en bra kväll:) Stor Kram// Petra och Neo via sms :)