Det är det minsta man kan kalla mig nu....
Vet inte om det bara är hösten eller om det är blandning av höst och graviditet eller bara en av de nämnda sakerna, men jag gissar iaf på att det är båda.

Neo är en duktig liten kille, han skrattar åt det som är roligt och han "pratar" mest hela tiden, det är svårt att få tyst på honom hihi:) men jag älskar varje sekund av det-

Mitt blodsocker är helt upp och ner, ena sekunden kan jag ligga runt 10mmol/l och sekunden efter kan jag ligga under 1mmol/l. Det är nog det jobbigaste.
Insulinbehov har jag inte, jag klarar mig på 1-3 enheter/dag i snabbverkande och 18 enheter långverkande på dagen och 16 till natten(men det är nästan för mycket ändå eftersom jag ofta vaknar med insulinkänning) men om jag minskar till natten så vaknar jag med skyhögt blodsocker istället.... Och jag vet helt enkelt inte vad som är värst, ju bättre jag ligger i blodsocker desto bättre är det för bebisen i magen och dessutom för både min mage och min hälsa i överigt.
Ska skicka in HbA1c(långtids blodsocker) nu igen och se hur pass långt ner jag ligger.
Jag hoppas på en liten förändring till det bättre.

Målet är att komma ner på 5, men jag tror inte jag fixar det, men vi får se:)

Idag träffade jag Malin på Entre och drack världens godaste smoothie, jag är fortfarande mätt efter den, så när gubben kom men blev det inte många skedar mat för min del :)
Neo fick en ny body och nya strumpor.
Och jag köpte en T-shirt till M som tyvärr var för liten så den får bytas.

Nu blir det avkoppling under min fantastiska värmefilt. I LOVE IT
Nu har Fru Petersson slutat frysa:)(iaf när jag sitter under filten)

Stor Kram//Petra och Neo