Ja det är ju inte så lätt för dom som inte är insatta i diabetes att förstå allt extra jobb och alla värden och grejer så det har varit lite svårt att veta var man ska börja.
Men jag bestämde mig för den lätta utvägen:) - Berätta som om alla visste precis vad jag pratade om :)

I Augusti månad 09 hade jag ett långtidsvärde på mitt blodsocker på 15mmol/l INTE BRA, normalvärde ligger mellan 3mmol/l - 5mmol/l.
Detta värdet är väldigt svårt att korrigera och jag lixom många andra diabetiker kämpar hårt med att sänka det om det ligger för högt.
Jag har det senaste halvåret gjort en sänkning från 15-6,1mmol/l vilket är väldigt mycket.
Jag har nog aldrig mått så bra som nu när jag varit gravid=)
Så jag hade nog ärligt kunnat säga till alla diabetiker med högt blodsocker att bli gravida:) Men jag är ju som vanligt ett special fall.


Nu är jag gravid i vecka 22+3 och känner mig otymlig,ivägen och lat, men det är väl naturligt eller??
Under graviditetsvecka 19 någonstans har mina läkare sagt till mig att jag borde känna av någonting som heter insulinresistens(man tar sitt insulin men det verkar inte) Men som vanligt så är jag ett medicinsky mysterium :) Jag har gått från att behöva ta insúlin för ungefär 2 vuxna människor till att ta 1-2enheter insulin per måltid och vissa dagar 1-2 enheter/dag(vilket jag egentligen inte ska överleva på)
Jag är mycket nöjd och läkarna är ännu mer nöjda, nu ligger mina organ utom fara för att bli skadade och mina leder och muskler mår mycket bättre:)

Jag vet inte om alla hänger med på den medicinska delen av bloggen men jag hoppas att om det är ngt osm är oklart att det frågas, för då kommer jag absolut att svara:)

Jag ska ju inte bara prata om sjukdommen utan jag ska även babbla lite om bebisen( you know the good part)

Vi har börjat fixa i ordning här hemma och nu sitter vi och väntar på att farbror målare ska komma och sätta väv på våra väggar så vi kan måla och göra fint i bebisens rum.
Säng,bilstol,barnvagn,skötbord och lite småsaker är fixat :) så nu väntar vi i princip på att han ska komma:)

Var på undersökning av fostrets hjärta för ett par veckor sedan och vi fick tillbaka papper på att allting såg fint ut och hjärtat var normalstort och hade fyra fungerande klaffar, kan man bli mer stolt och lycklig:)

den 9:e april är det dags för nästa barnmorskekontroll, men vi får vänta ända tills den 14e maj för at få se honom igen, känns som en evighet.....
Den 14e April skajag till ögonläkaren och se hur det står till med tittorna, får hoppas att det ser bättre ut denna gången än det gjorde förra:)

Nu tror jag att jag har hunnit med en liten uppdatering och som sagt har du några frågor så är det bara att fråga:) Jag vet nämligen att jag har en tendens att klydda in mig för mycket, eller förenkla för mycket:)

Ha en super mysig kväll
Stor Kram// Petra

För två år och två månader sedan så blev jag tillsammans med killen som förändrade mitt liv mer än jag någonsin kunnat drömma om.
Vi förlovade oss den 25/7-08 och planerna var att i år gifta oss och börja planera familj.
Men planerna förändrades då jag i december -09 fick reda på att jag var gravid.
Planerna om bröllopet ändrades och planerna lades om för istället för vit klänning och jätte fest så blir det babyblå strumpor och små bodys isället för den 31/7-10 är vår son planerad att komma till världen=)

Bröllopet kommer att bli av men det blir som sagt lite förändringar =)

Planen med denna bloggen är att jag ska skriva om min graviditet och berätta hur allting går med mig, bebisen,mitt förhållande till min sambo och min diabetes.
Ja just det, jag glömde ju nämna att jag inte bara är gravid, jag är diabetiker också och det tillför ju lite extra arbete, men det är inget som jag personligen lider av eftersom jag vet att allt extra arbete tillslut kommer att vara för en bra sak.

Idag blir det inget intressant skrivet mest ett litet förord eftersom jag har kommit längre än halvvägs i min graviditet så måste jag kolla upp lite hur allting ser och har sett ut de senaste månaderna, sammanfatta så att allting kanske blir lite lättare för dig att förstå.

Jag hoppas att intresset att följa med mig och mitt liv som gravid diabetiker kan vara någonting för dig som också är diabetiker och som planerar att kanske snart bli mamma du också
Det är faktiskt inte så svårt som alla läkare vill få det att låta:)

Men samtidigt så är det mycket att tänka på och då kan det vara skönt att skriva om det(iaf för min del)

Hoppas att du kommer att läsa och att du får nytta av min blogg:)